Arholma norra brygga
Roslagen erbjuder många fina utflyktsmål. Att komma ut i havsbandet och få möjlighet att upptäcka skärgårdsnaturen är lockande. Det är dessutom ganska enkelt att ta skärgårdsbåten från Strömkajen i Stockholm. På några timmar når man orörda skärgårdsöar med landsvägar, ingen asfalt, inga bilar och genuin skärgårdsbebyggelse. Vi valde att besöka Arholma.
Vår resa utgick inte från huvudstaden utan från en skärgårdsö, Ljusterö som på fyra decennier har exploaterats hårt. Landsvägarna är borta liksom artrikedomen av blommor i dikesrenen. Asfalten och bilarna dominerar numera ön. På flera håll på ön har flerfamiljshus eller radhusbebyggelse tagit över utan känsla för vare sig färgsättning eller för genuin skärgårdsarkitektur med falu rödfärg, som faktiskt krävdes när bygglov ursprungligen gavs. I och med att Ljusterö blev en del av Österåkers kommun kom tjänstemän i kommunen att medverka till öns miljöförändring för att bli som en del av Åkersberga.
Mot Arholma över Simpnäs
Vår resa till Arholma gick på väg 276 förbi Norrtälje, en kommun som mer värnar skärgårdsmiljön. Odlingslandskapet bortom Norrtälje fröjdade ögat och då och då passerade vi gamla medeltida kyrkor som Söderby-Karls kyrka eller mer moderna kyrkor som Björkö-Arholma. Vårt mål var Simpnäs brygga. Dit gick bussen från Norrtälje och där fanns också parkeringsplatser för de som åkte bil. Från Simpnäs brygga gick båten Monsun från Waxholmsbolaget till Arholma norra brygga på ca 15 minuter. Vi kom fram till Arholma brygga 11.00. Där mötte en fyrhjuling upp oss för transport till Arholma Nord. Man kunde också gå dit, en promenad på ca 20 minuter.
Batteri Arholma
Batteri Arholma1 är insprängt i berg och stod klart 1968. Det var ett av tre batterier. Det var en del av det svenska kustförsvaret och ingick i ett militärt skyddsområde och var eller är likt Muskö förbjudet område för utlänningar.
1) Försvarsbeslutet 2000 är den största omorganisationen av Försvarsmakten i Sverige sedan Försvarsbeslutet F1925. Regeringen Göran Persson lade fram beslutet, en fortsättning på det steg som väcktes 1996. År 2000 nedlades förband och staber i hela landet. Politiker trodde på fred och att Sovjet inte var ett hot längre. Vi gick från invasionsförsvar till insatsförsvar. Det sågs mer centralt att vara med i internationella insatser än att ha kvar det svenska försvaret.
Kanon på berget
Spaningsutrustning på toppen av berget för eldledning för kanon.
Batteri Arholma lades således ned i början på 2000-talet. Det skulle, när det byggdes, ersätta de äldre fasta förband som hade byggts före och under det andra världskriget för den så kallade havsbandslinjen. Batteriet ligger på norra Arholma och i försvarsanläggningen ingick också flera andra öar såsom Ovanskär, Granö, Villösan och Stridsholmen.
Idag museum
Man kan idag besöka anläggningen på en guidad tur, som visar hur en hemlig militäranläggning kunde fungera. Här finns underjordiska gångar, mäss, logement, arbetsrum med äldre teknik och kanontorn. På bilden ser vi en av kanonerna högst upp på berget och den vidsträckta vyn över skärgården mot Ålands hav. Visningen inleds med en film som illustrerar hur det kunde gå till. Det var ett mycket spännande besök.
Boende, mat och underhållning
Man kan boka rum på Arholma Nord och inkvarteras då i trivsamt boende. Det är enkelt och trevligt. I anslutning till boendet ligger restaurangen med god mat. På menyn finns älg, oxkind som specialröks lokalt, samt röding och strömming.
Varje helg, fredag och lördag är det livemusik. Då kommer olika band och underhåller med musik under sommarsäsongen. Det finns en brygga i havsviken, där man kan lägga till med båten.
Ziplinebana
Till aktiviteterna på Arholma Nord hör en Ziplinebana, som är öppen under sommarsäsongen. För att komma dit får man klättra upp på kanontornet, där banan startar. Luftfärden går från militärtornet ned över dalen till berget och påverkas av vind och vikt. Ingen särskild åldersgräns men en viktgräns. Man får åka zipline om man väger mellan 20-100kg.
Egna aktiviteter
Att cykla runt på ön är en upplevelse med fina naturintryck och i byarna gamla trähus med liggande stockar, många från tidigt 1800-talet eller sent 1700-tal. Cykelturen går på de gamla landsvägarna och avstånden är ganska korta. Arholma har fortfarande många rester av genuin skärgårdsbebyggelse, främst från 1800-talet, till exempel Västbergs, Södergård, Bull-Augusts gård, idag vandrarhem, och Simesgården.
Båthusen i Österhamn
De gamla timrade båthusen i Österhamn är från 1770-talet och de har få motsvarigheter i Stockholms skärgård. Med rysshärjningarna 1719 brändes all äldre bebyggelse ned av ryssarna på Arholma.
Arholma kyrka
Arholma kyrka i trä från 1900-talet ligger på Kvarnberget. Där fanns tidigare flera väderkvarnar, men idag finns bara en kvarn kvar. De andra härjades av stormen för ganska länge sedan. Men de runda kvarnstenarna från tidigare kvarnar ligger stora och runda som entréstenar till kyrkan högst upp på berget. I kyrkan har konstnären från Rumshamn, Harald Lindberg, målat altartavlan och väggmålningen över dörren när man går ut ur kyrkan.
Arholma kyrka
Arholma Båk
Arholma båk är ett fast sjömärke inte långt ifrån Arholma norra brygga. Båken byggdes 1768 på Arholma och ersatte en äldre vårdkase. Den är synlig ca 15 nautiska mil och den var fram till 1875 säte för lotsen. Då ändrade sjötrafiken karaktär med motorer av olika slag, vilket medförde att lotsarna flyttade längre ut i farleden. Sedan 1935 är båken statligt byggnadsminne och idag öppen för besökare under sommarsäsongen.
Naturreservat
Arlanda är till stor del naturreservat, Arholma-Idö naturreservat. Öns kulturlandskap har utformats utifrån småskaliga jordbruk och betande djur. Här finns gammal granskog och fantastiska möjligheter att uppleva genuin skärgårdsmiljö, gamla landsvägar med dikesrenar med stor artrikedom. Vi hade fina dagar på Arholma, både soligt väder och sedan regn med styv kuling med granna vita skummande bränningar mot klipporna utanför Arholma Nord.
Referenser
Hamnguiden. Arholma-Landsort, 2023. Torbjörn Ardebrant, Ann Ardebrant, Lasse Granath, Jesper Spannel
Skärgårdens historia: korta berättelser – då och nu, 2021. Johan Bjurer
Tornautomatbatteri, 2019. Lars A. Hansson, Vladan Lausevic.
Flykten till Arholma, 2016. Christer Forssander.
Arholma-Åbo-Landsort, 1987. Svenska kryssarklubben. Redaktör Anders N. Johansson med flera medverkande.
