Landstingshuset och Landstingsparken  

Landstingshuset och Landstingsparken  

– En historisk plats på Kungsholmen  

Birgitta Rapp 

Inledning 

Mitt i Stockholm och på Kungsholmen ligger Landstingshuset med omgivande park. Det är en grönskande oas, där miljön, byggnaderna och parken påminner om gångna seklers verksamheter såsom garverier, hästgarde, garnisonssjukhus och centrum för Stockholms läns landsting som 2020 blev Region Stockholm.  På husets tak syns landstingets blå flagga med den vita loggan. 

Region Stockholm 

Landstinget inrättades 1862 med kommunalreformen i Sverige. Det var en självständig enhet som skulle ha ansvar för länets utveckling och de sammanträdde första gången 1863. Ordet landsting byttes 2020 ut mot region. Namnet landsting ersattes då med region i lagar och författningar. 

Region Stockholm har, liksom tidigare landstinget, ansvar för hälso- och sjukvård, tandvård, omsorg, färdtjänst, region­plane­ring och trafik samt kollektivtrafik och regional utveckling i Stockholms län. I uppdraget ingår även att verka för kulturlivet. Regionfullmäktige har sitt säte i Landstings­huset, före detta Garnisonssjukhuset. Region Stockholm i Landstingshuset är både politiskt, administrativt och geografiskt centrum för den regionala verk­samheten.  

Region Stockholm ger stöd till flera forsk­ningsstiftelser samt Stockholms Konserthusstif­telse, Stif­telsen Stockholms Museis­pårvägar, Stif­telsen Stockholms Skärgård, och Stockholms läns mu­seum. Även Waxholms Ångfartyg AB och Stockholms Sjötrafik AB återfinns inom regionen såsom bolag. Man representerar hela länet på flera olika områ­den. 

Området kring landstingshuset är av kulturhistoriskt intresse. Det är en spännande del i huvudstadens och länets hant­verkshistoria. Hit hör också livgar­dets och Garnisons­sjukhu­sets historia.  Runt om tomten finns ett gjutjärnsstaket prytt med symboler för medicin och krigskonst. Staketet ritades år 1837 av arkitekt Johan Adolf Hawerman. 

Kungsholmen och Landstingsparken – olika verksamheter 

Gamla gatunamn 

Kungsholmen fick namnet ”Kungs-holme” 1675 av Karl XI och ersatte då ett äldre namn: Munklägret. På ön Kungsholmen slog sig hantverkare ned, vilket gatunamnen Hantverkargatan och Garvargatan alltjämt vittnar om. På öns inre plana delar slog sig framför allt repslagare och trädgårdsmästare ned. Fleminggatan hette före 1885 Reparebansgatan och Scheelegatan Träd­gårdsgatan.  

Även adelsmän och storborgare lockades till Kungsholmen och anlade både malmgårdar och sommarställen med herrgårdslika hus, trädgårdsanläggningar och åkerlappar. Längs stränderna dominerade garvarna. De försvann mot slutet av 1800-talet, när tomterna började skäras av från vattnet. 

Garnisonssjukhuset på kartan är den blå markeringen med plus. Gatan över plus är Hantverkargatan och mitt emot Pilgatan på andra sidan parken ligger Garvargatan. Från Hantverkargatan vid Kungsholmstorg går Scheelegatan som förr hette Trädgårdsgatan. Således äldre historiska områden.  

Mot sjön ses Norr Mälarstrand nedanför landstingsparken. Där höll många hantverkare och industrier till hela vägen bort till Stadshuset, som byggdes av arkitekten Ragnar Östberg 1911–1923 då det invigdes. På Stadshusets plats låg tidigare fabriken Eldkvarn.   

Militärsjukhuset Allmänna Garnisonssjukhuset från 1834 

Garnisonssjukhuset på Kungsholmen ritades av arkitekt Carl Christoffer Gjörwell, Stockholms stadsarkitekt från 1803. Sjukhuset inrättades 1811, men stod färdigt som garnisonssjukhus först 1834. Vid invigningen var det Nordens största och modernaste sjukhus. Det hade 430 platser, men kunde vid krig eller farsoter inrymma 600 sjuka. Där utbildades militärläkare och annan sjukvårdspersonal för krigsmakten. I ca 100 år tog sjukhuset enbart emot män som bar arméns uniform. Den bestämmelsen försvann 1933. Sjukhuset hade flera stora salar med 20-talet bäddar samt rum för underofficerare, patienter med smittsamma sjukdomar och psykiskt sjuka, samt sjukhuskyrka, apotek och badinrättning. 

Sjukhuset lades ned 1969. Den sista patienten lämnade det 30 september 1969. Från 1952 var Garnisonssjukhuset ett annex till S:t Görans sjukhus och fungerade som långvårdssjukhus. Det byggdes sedan om och blev 1971 Landstingshuset för landstinget idag Region Stockholm.

”Den 1 jan är 1971 är dagen, då männen – och några kvinnor – med portföljer träder uppför stora ingången med de pampiga pelarraderna. Om de välkomnas med pukor och trumpeter återstår att se, men aldrig kan det bli lika ståtligt som förr i världen då militärorkestrarna konserterade vid sjukhuset under besökstid. Solen sken och alla systrarna satt på gräsmattan och drack kaffe” Syster Aina Tyrbjörn i intervju med Kerstin Eriksson red. Kompressen, no. 2, 1969.

Garnisonssjukhuset omges av en stor tomt, som ursprungligen sträckte sig från Garvargatan ned till Mälarstranden idag Norr Mälarstrand.  

Jacob Garvers lädergarveri 

Vid Mälarstranden anlade handelsmannen Jacob Garver ett engelskt lädergarveri. Han uppförde också några av de byggnader som ännu finns kvar på området och som idag används av landstinget/regionen. Jacob Garvers bostadshus med brutet tak består av två våningar och en bottenvåning. Byggåret är 1754. Det finns alltjämt fina inredningsdetaljer i interiören. Byggnaden används idag för kontor och representation. 

Liv­gardet till häst 

1793 uppläts det engelska garveriet till Livhusarregementet, som 1806 fick namnet Liv­gardet till häst. För att få plats för de byggnader som behövdes för regementets kaser­ner, bl. a. en stallbyggnad i trä, inköptes några angränsande mindre tomter. 1811 flyttade häst­gardet till nya kaserner vid Storgatan. 

Eldkvarn från 1805 

Under 1800-talet satte industrialismen en allt starkare prägel på ön. Det började med Eldkvarn, Sveriges första ångkvarn, som anlades 1805 på Stadshusets nuvarande plats. Dagens Nyheter publicerade en artikel om branden dagen efter, den 1 november 1878 med följande text; 

Ett utomordentligt storartat, fastän hemskt skådespel, erbjöds huvudstaden i går eftermiddag, vid och efter mörkrets inbrott, då den å Kungsholmen belägna Eldkvarnen med sina väldiga upplag av säd och mjöl härjades av en brand, vartill man dess bättre hos oss ej ofta får se ett motstycke. I anseende till brandens häftiga utbrott och eldens raska kringgripande upplystes hela huvudstaden och dess närmaste omgivningar som genom ett trollslag. På Djurgården tycktes det som ett ofantligt elektriskt ljus skulle kastat ett mäktigt strålknippe åt detta håll, och vattnet mellan Djurgården och Skeppsholmen var redan då eldfärgat. Ofantliga människoskaror voro på benen. Norrbro, Vasabron och gångbanan voro till trängsel fyllda av åskådare, bland vilka de mest varierande rykten gingo om brandens uppkomst och de otroligaste historier uppdukades.  

Rykande och sotiga industrier anlades ofta längs stränderna. Samuel Owens faktori, som byggde våra första ångbåtar, låg där Myntverket senare place­rades. Som närmaste granne till Garnisonssjukhu­set kom 1859 St Eriks Bryggeri på den Permanska malmgårdens rymliga tomt. Andra Kungs­holmsfabriker var Karlsviks fabri­ker, Bolinders vid Klara sjö 1844, Separator från 1883 och Lundinska Garveriet, som drevs ända till 1905.  

Slutord 

Sammanfattningsvis är Landstingshuset vid Hantverkargatan väl värt ett besök liksom Landstingshusparken. Sneddar man genom parken från Hantverkargatan kommer man ner till Norr Mälarstrand som idag skiljs från parken genom en dubbelfilig bred gata vid namn Norr Mälarstrand. Staketet runt lanstingsparken är intressant att stanna upp vid. 

Efter bygget av Göta kanal var Garnisionssjukhusbygget det största byggprojekt som genomfördes i Sverige under Karl XIV Johans regeringstid, vilket i sig också är intressant, eftersom det anger hur betydelsefullt som man såg dess tillkomst. 

Lästips: 

Appelgren, Åke (red), Så blev Storlandstinget till: Fjorton folkvalda berättar, Stockholms läns landsting: Stockholm 1991. 

Eriksson, Kerstin (red.), ”Klockan klämtar för gamla ’Garnis’”, i Kompressen: Organ för de anställda inom sjukvårdsförvaltningen, för företagsnämnderna och för förvaltningen, Stockholms stads sjukvårdsförvaltning, Nr. 2, 1969. 

Fritz, Sven, 25 år med Storlandstinget: Stockholms läns landsting 1971–1995, Stockholms läns landsting: Stockholm 1996. 

Nilsson, Oskar, Politiken flyttar in – När ”Garnis” blev Landstingsparlament, 2021, Landstinget 50 år