Birgitta Rapp
Stadsdelen Gamla Stan är ett fantastiskt kulturarv i huvudstaden som rymmer åtskilliga monument som alla är intressanta att uppmärksamma av olika skäl. De kan berätta om historiska händelser som alltjämt berör. Flera går tillbaka till medeltiden och vittnar bland annat om stadsbildning, byggnadskonst, försvarskonstruktioner och vardagligt liv. I denna artikel berörs Stockholms tillkomst. I kommande artiklar behandlas de olika historiska miljöerna,


Medeltidens Stockholm grundas
Stockholm var på medeltiden inte större än dagens Gamla Stan och var byggt på öarna Stadsholmen, Helgeandsholmen och Riddarholmen. Staden grundades av Birger Jarl ca 1252. Gamla Stan ger alltjämt ett medeltida intryck med sina smala gränder och historiska byggnader vid Stortorget med trappgavlar på några hus. Här möter en medeltida stad, som berättar om livet under 1200–1500-talen. Runt staden löpte en stadsmur med krenelerade försvarstorn.
I bilden från Monteliusgatan ovan är öarna på Vädersolstavlan, som var utgångspunkter för de blivande malmarna, bebyggda. Till vänster i båda bilderna ses Riddarholmskyrkan, i mitten dominerar Storkyrkan mot Stockholms slott Tre kronor respektive Kungliga Slottet. På tornhuven till slottsborgen ses de tre kronorna, som idag sitter på Stadshuset. Vid slottsbranden 1697 totalförstördes den gamla slottsborgen Tre Kronor. Till höger i bilden syns St. Gertrud, Tyska kyrkan. I Vädersolstavlan ses fyra torn i ringmuren runt Gamla Stan. Det är två på Riddarholmen, varav det längst ut är bevarat i Birger Jarls torn med bland annat ändrad tornhuv. Båda tornen till höger i bilden på Vädersolstavlan mot nuvarande Slussen är rivna.
Under medeltiden växte Stockholm till en viktig handelsstad i Östersjöområdet. Läget vid Östersjön gav kontroll över handel och försvar. Området blev snabbt ett centrum för handel, kunglig makt och religiösa institutioner. Tyska köpmän och Hansan kom att påverka stadens arkitektur och handel.

Vad mötte den som besökte Stockholm i slutet av 1600-talet?
En person som har lämnat ett intressant vittnesbörd om det är apotekarsonen Johan Lambert från Nyköping. Som sextonåring kom han 1692 till Gamla Stan dåvarande Stockholm, när han var på väg till universitet i Uppsala. Han hade aldrig varit i huvudstaden tidigare, och han överväldigades av det han såg och hörde. Annika Sandén i tidskriften Släkthistoria (2023) skriver:
Det var ett ”sorl och lort överallt som i förstone gjorde mig både yr och galen”. Där var mängder av folk och djur, skriver han. Allt var stort, högt och märkvärdigt. Vedhögarna var stora som vårdkasar, kyrkklockor klämtade i kör och spelade menuetter, där var råmande björnar i band, åkdon av alla de slag, granna kvinnor och män i färgglada kläder, musik, ljud och skrål han aldrig förr hade hört maken till.
”Oxar som slås och flås mellan björnar, som råma, tofflor och skor som av hudarna redan äro beredda till köps i våningarna däruppöver […] linklädestvätterskor, halvt ner i vattnet, och bönder med skägg och båtsmän utan skägg, vedbärare och järnbärare från norr till söder, strömmande folk i gator och gränder, åkarkärror med körsvenner stående i ballance, korta chaiser, kareter och kuskar med skäggvax och mustascher, skyldrande stadsvakter, gardeskarlar marscherande upp, marscherande ner, håboiserande och trumpetande, granna kvinnfolk, brokota manfolk, pigor med hytter och kassar med mat och korgar med frukt, pojkar och hundar utan all ända, klockor, som klämta eller slå allt jämt och samt, som spela menuetter […].”
Slottet Tre Kronor och Kungliga slottet

När slottet Tre Kronor hade brunnit 1697 blev behovet av en ny slottsbyggnad aktuell. Det nuvarande Stockholms Slott byggdes under 1700-talet. Det ett byggnadsverk av arkitekt Tessin d.y. som dog 1728. Bygget fullföljdes därefter under arkitekt Carl Hårlemans ledning. Först 1754 stod slottet klart för den kungliga familjens inflyttning, som tills dess residerat i Wrangelska palatset. Slottsbygget pågick under 57 år,1697–1754. Wrangelska palatset hade i Dahlberghs gravyr nedan en båthamn med vågbrytare med egen vindbrygga för skeppens ut- och infart.

Svea hovrätt
Svea hovrätt inrättades 1614. Hovrätten har sina lokaler i Wrangelska palatset sedan 1756. Det är Sveriges första och äldsta hovrätt och var högsta rättsliga instans under kungen och riksrådet till 1789, då Högsta domstolen inrättades.
Idag finns hovrättens verksamhet i fem äldre byggnader på Riddarholmen: Wrangelska palatset, Stenbockska palatset, Hessensteinska palatset, Schering Rosenhanes palats och Gamla auktionsverket. Hovrätten är idag andra instans i frågor som rör brottsmål och tvistemål som redan behandlats i tingsrätt.

Högsta domstolen – HD
Gustav III inrättade Högsta domstolen år 1789. Med 1974 års regeringsform upphörde Högsta domstolen att döma i kungens namn. Förfarandet i Högsta domstolen var skriftligt fram till 1948. Då blev det möjligt med muntlig rättegång även i Högsta domstolen. Därmed flyttade de från Stockholms slott till i Bondeska palatset vid Riddarhustorget.
Sverige har ett domstolssystem i tre nivåer (instanser). Tingsrätten tar hand om de flesta av alla mål, medan toppen – Högsta domstolen bara släpper igenom en bråkdel av fallen. Dess huvuduppgift är att skapa prejudikat. HD tar enbart upp mål där lagen är otydlig och där Sveriges domarkår behöver ett ”facit” för hur liknande fall ska dömas i framtiden.
Birger Jarls torn på Riddarholmen

Birger Jarls torn med utblick mot Riddarfjärden och Mälaren ingick i det medeltida försvaret med torn och stadsmur som Gustav Vasa vidareutvecklade. På 1500-talet stod tornet i vattnet vid Riddarfjärden, men med landhöjningen står det idag på land. Riddarholmen och Gamla stan är Stockholms historiska centrum. Gråbrödraklostret på Riddarholmen och klosterkyrkan är från 1200-talet. På 1600-talet byggde adeln här ståtliga palats. Efter slottsbranden 1697 kom de successivt att tas över av de statliga ämbetsverken och domstolarna som fortfarande dominerar holmen.
Litteratur
Carlsson, Sven-Olof (1991). Stockholm: gata upp, gata ner: en fälthandbok över Stockholms byggnader, dess arkitekter samt andra kulturella miljöer i innerstaden.
Cramér, Margareta, red (2014). Gamla Stan i Stockholm: hus för hus. Monografier utgivna av Stockholms stad, 0282–589; 253. Stockholm: Lind & Co i samarbete med Stockholmia förlag.
Dahlbergh, Erik (1729/1730). ”Wrangelska palatset”. Suecia antiqua et hodierna, ”Det forna och nutida Sverige”
Dahlbäck, Göran (1995) [1987]. I medeltidens Stockholm. Monografier utgivna av Stockholms stad (2:a upplagan). Stockholm: Stockholmia förlag.
Lundin, Claes, Nya Stockholm, 1890.
Ohlmarks, Åke; Vera Siöcrona, Oscar Wieselgren (1953). Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift. Stockholm: Förlagsaktiebolaget Boken
Ohlsson, Martin A. (1951). ”Wrangelska palatset”. Stormaktstidens privatpalats i Stockholm: med en utblick över följande sekler.
Sandén, Annika, (2023). Stockholm på 1600-talet – från småstad till metropol. Publicerad i tidskriften Släkthistoria.
Wikipedia: Svea hovrätt och Högsta domstolen.

